Wera


Foto: Jane Hagström

 

Such Bamburs Wah-Watusi
Född 28 juli 1999
Reg.nr S43893/99 S
e. Such Bamburs Movin´On Up
u. Such Be Bamburs Sunshine VD Spikke

Mankhöjd: 31,5 cm
Ögonlyst: 14 augusti 2008 u.a
10 februari 2005 u.a
20 augusti 2003 u.a
25 april 2001 u.a

Vår älskade lilla Wera fanns långt innan vi visste om henne. Medan vi ringde runt och leatde lämplig uppfödare växte Wera upp på kennel Bamburs. Vi hade kontakt med Jane ganska tidigt, men på grund av hennes flytt kunde vi inte hälsa på hos henne förrän i april 2000. Under det besöket fanns en liten, drygt 8 månader gammal tik med hela tiden. Hon kröp upp i våra knän och hon kunde helt enkelt inte få nog av kel (vilket var ömsesidigt). Efter ett antal samtal fick vi köpa Wera. När Jane föreslog det tvekade vi inte en sekund och 14 maj 2000 hämtade vi hem henne.

Wera 8 veckor.
Foto: Okänd

På väg hem...
Foto: Mats Österqvist
Efter en hemsk sommar då Wera troligen gick igenom en parvoinfektion utvecklades hon till en supertrevlig hund som älskade att åka på lydnadskurs, älskade våra dagliga skogspromenader och hon blev omtyckt i utställnings-ringarna. Drygt 1 år och ett antal CK:n senare blev Wera svensk utställningschampion och det firade vi och Jane med tårta!
Vi gjorde ett utställningsbesök i Norge också, men lyckades tyvärr inte med bedriften att bli norsk champion. Det var en trevlig resa i alla fall; Norge är ett vackert land!
Eftersom Wera var och är en vacker hund med sund mentalitet fick hon bli början till kenneln. När hon ögonspeglats utan anmärkning kunde vi sätta igång. I januari 2002 fick hon sin första kull (1 valp) och på den vägen är det. Hon är en toppenmamma som är väldigt mån om valparna och hon litar fullständigt på oss när vi och blivande valpköpare bekantar oss med de små.
Eftersom hon bara fick en levande valp första gången vågade vi para henne på nästa löp igen och sommaren 2002 föddes hennes andra kull, nu med 6 valpar. Det klarade hon alldeles galant!
Lång vila och tredje kullen kom i december 2003. 3 härliga valpar som vande sig vid snö när de var 6 veckor.

Mor och dotter vilar.
Foto: Carina Österqvist

Wera och dotterdotter Jezzie på utställning i Söderköping maj 2008; sista utställningen.
Foto: Mikael Persson
Nu börjar Wera närma sig den ålder då man får gå i pension. Vi vill ha henne med så många år som möjligt så efter sommarens (2005) kull blir det ingen mer kull efter henne. Beslutet fattades efter kejsarsnittet hon fick göra för att vi skulle få vår E-kull. Att Wera mår bra är det viktigaste för oss och vi vill fortsätta att turas om att ha henne som värmedyna...
Jobbet för att Wera ska kunna komma ut i utställningsringarna nästa år har påbörjats. Redan nu måste pälsen skötas minutiöst. Vi vill väldigt gärna visa upp en svart, glad veteran när det är dags...
Wera har nu pensionerats från hundutställningar också. Vi hade några härliga utställningar med goda resultat och glada minnen 2007, men i april 2008 blev hon så sjuk efter en utställning. Jag bestämde mig för att hålla henne ifrån detta och låta henne bli gammal på ett behagligt sätt.

Åren går väldigt fort har jag märkt och ju äldre man blir ju fortare går det...
Sommaren 2009 fyllde Wera 10 år och det firades med prinsesstårta. För första gången i sitt liv fick även Wera äta tårta. Hon tittade på oss som om vi inte var riktigt kloka när vi sa varsågod, men till slut slukade hon tårtbiten med hull och hår.
Större delen av 2010 sprang förbi, men på hösten märkte vi att allt inte stod rätt till med "gamla" Wera. Hon började kissa ofta och till slut även inne. Hon kissade även blod, men då det kom med lite mellanrum och uppförde sig som löp var vi inte särskilt oroliga.
I början av 2011 blev vi oroliga. Hon fick mer och mer ont när hon kissade, det blödde mer och mer och hennes vulva ändrade form. Med sorg i hjärtat var det ett tungt, men inte svårt beslut att fatta: det var dags för Wera att få somna in och slippa sina smärtor.
Tomheten är total. Saknaden enorm. Vissheten om att hon har det bra tröstar. En älskad kompis lever i hjärtat för alltid.

Här i solen sitter jag bra och så har jag uppsikt över vad som händer på tomten.
Foto: Carina Österqvist

På promenad i de mörka Kolmårdsskogarna.
Foto: Mats Österqvist

Weras Valpar